På regnradar.se ser du hur nederbördsområden med regn eller snö rör sig över Sverige, Norden och Europa. Sverige- och Nordenradarn uppdateras var 5:e minut, Danmarks- och Europaradarn något mer sällan.

Nederbördsintensitet

Färgen på ett nederbördsområde visar nederbördsintensiteten.

Sverigeradarn

Sverigeradarn täcker Sverige och levereras av SMHI. Den uppdateras var 5:e minut och är ofta några minuter tidigare uppdaterad än Nordenradarn. Upplösningen är ca 2 km.

Sverigeradarn saknar tyvärr prognos.

Nordenradarn

Nordenradarn täcker Sverige, Norge och Finland. Radarkompositen levereras av Meteorologisk institutt i Norge. Den uppdateras var 5:e minut och upplösningen är ca 1 km.

Nordenradarns täckning är bättre. Dels täcker radarstationerna flera länder och dels så överlappar fler radarstationer varandra vilket ger en bättre radarbild.

Nordenradarn följs av en prognos för kommande 60 minuter. Vi tycker prognosen är bäst de närmaste 20-30 minuterna. Den blir mer osäker längre fram i tiden.

Danmarksradarn

Danmarksradarn täcker Danmark och sträcker sig även över Skåne och delar av västkusten. Den levereras av danska DMI och uppdateras var 10:e minut. Upplösningen är ca 500 meter, den mest högupplösta av våra radarbilder.

Danmarksradarn saknar prognos.

Europaradarn

Europaradarn täcker större delen av Europa, från Island i väster till Svarta havet i öster.

Med Europaradarn ser du nederbördsområden långt innan de når Norden, till exempel regnfronter som rör sig in från kontinenten.

Europaradarn sätts samman av data från cirka 140 radarstationer i ett 30-tal länder och levereras av det europeiska radarsamarbetet EUMETNET OPERA. Bilden uppdateras var 15:e minut och upplösningen är ca 2 km.

Europaradarn saknar prognos.

Varför flera olika radarkompositer?

Sverige- och Nordenradarn har olika fördelar, eftersom grunddatan bearbetas på olika sätt.

Generellt tycker vi bäst om Nordenradarn. Den har bättre täckning och följs av en prognos. Men Sverigeradarn är snabbare med nya radarbilder och ligger ofta några minuter före Nordenradarn.

Den danska radarn är bra för att se nederbörd som närmar sig Sverige från väster och söder. Europaradarn är naturligtvis bra på resa. Eller för att se nederbörd närma sig Sverige från långt håll.

Hur mycket nederbörd de olika radarbilderna visar skiljer sig åt. Det beror på att radarbilderna från olika källor sätts samman av olika algoritmer, vilket ger olika resultat.

Tekniken

En väderradar registrerar vattendroppar i atmosfären med hjälp av högfrekventa radarsignaler. En algoritm sätter sedan samman den enskilda radarbilderna till en stor radarkomposit.

På kartan har vi markerat radarkompositens täckningsområde.

En radarstation kan detektera nederbörd cirka 24 mil bort.

Felkällor

Det förekommer ibland radarstörningar. Då kan radarbilden visa regn eller snö som inte finns i verkligheten. Det kan bero på flera olika saker.

• Atmosfäriska störningar kan göra så att det ser ut som att det regnar.
• Insektssvärmar kan lura radarn att visa nederbörd.
• Geografiska hinder som kullar och berg kan hindra radarn från att se regn eller snö. Radarn kan till exempel missa låga regnmoln på grund av detta.

I bland fungerar inte en viss radarstation och då går det förstås inte att se om det är någon nederbörd i det området.

Stäng